Dag 1 på inomhusterrängkursen som vi årligen har på Runsten tidigt på året är klar. Första passet arbetade vi med lydnadsövningar över bommar och började att arbeta med anridningar på små terränghinder. Pass 2 arbetade vi vidare med anridningar ur sväng, på böjt spår och långa anridningar. Vi höjde nivån på
Idag har vi haft inomhusterrängträning på Runsten och ryttarna red en och en, i en halvtimme. Ekipagen var framridna när vi började, så passet var 30 minuter effektiv tid. Det blir lite dyrare för ryttarna men effekten av att man jobbar effektivt en halvtimme med full fokus på ett ekipage
Jag har skrivit mycket här om hur trevlig Gotsie är att rida och vilken bra inställning hon har. Allt detta beror på att hon har haft bästa möjliga start i utbildningen.
Hanna Bratt-Hagtorn äger halva Gotsie och har ett utbildningsstall på Färingsö där jag satte henne som 3-åring. Jag ville att Hanna
Igår låste jag mitt hus för sista gången i Leksand och kände att en tids era var över.
Det var väldigt sorgligt, Mina döttrar och jag har haft ett bra liv i vår lilla oas, och jag har lagt ner min själ i trädgård och renoveringar. Så många förhoppningar och drömmar
Körde upp till Leksand igår natt för att vara med på intagningsprov till höstens NIU utbildning i Rättvik nu på morgonen.
19 förväntansfulla tjejer dök upp på morgonen för att rida upp för de 12 platserna vi har. Kvalite’n på ridningen var bra i år och jag tycker sånt här är jobbigt.
Har idag haft den första av flera inomhusträningar som vi ska ha på Runsten Equestrian fram tills det är ridbart ute på terrängbanan. Planen är att vi ska arbeta grundligt med olika detaljer så att när vi kommer ut på terrängen så ska hästar och ryttare vara så förberedda att
Idag så var jag ensam i ridhuset och red. Gotsie kändes väldigt fin från början och arbetade på lika arbetsvilligt som hon brukar. Känner nu att vi börjat att hitta varandra och ridpassen blir väldigt givande och rofyllda. Jag älskar dom här stunderna när det bara är jag och hästen,
Jag har efter egen operation och under Gotsies vila varit orolig för min egen motivation. När jag börjat fysträna så har det gått tungt och en envis förkylning har gång på gång stoppat mig. Nu när Gotsie kom hem så har hon känts fin men jag har inte känt glädjen
Nu är min konvalescens över och i morgon börjar vardagen igen. Det är något jag är glad över för jag tycker om att jobba. I morgon är också startskottet för lite förändringar i mitt liv. Mitt vardagsschema kommer att se ut som så: Löptur med Roxie senast 07.00 och därefter
Stack ut tidigt för att ta min första löptur på länge. kylan kändes till att börja med men obehaget släppte ju mer varm kroppen blev. Det är mentalt jobbigt att känna när kroppen inte svarar, den känns tom. Känner att löpstegen inte biter och det redan låga tempot blir ännu långsammare.